Jag undrar lite var spindeln har tagit vägen. Nu när jag har skrivit så utförligt om den stora farliga spindeln i tvättstugan och dess hiskeliga levene, har jag faktiskt vant mig vid henne. Jag ser fram emot att höra hennes rasslande och springande bakom tvättmaskinen om kvällen.
Men nu var det länge sedan jag såg till henne. Hm. Jag tänker mig att jag inte är rädd längre, så skönt. Att jag har bearbetat min rädsla genom att skriva. Så bra. Så väldigt bra. Sedan kommer jag på att hon kanske har flyttat. Och då känner jag en kall ilning längs ryggen...ska jag vara lite rädd hela tiden nu? Sitter hon i taket på toaletten när jag vinglar upp på morgonen? Då dör jag väl av hjärtslag!
Idag har det regnat massor så det är perfekt spindelväder. Pysselväder för mig. Jag har trixat med kökslampan. Den är snart klar. Kanske! Egentligen har jag tröttnat på kökslampan för flera dagar sen, jag vill mycket hellre börja med en annan lampa. Den ska bli svart, med syndiga spetsar och vackra pärlor. Jag har till och med svarta fransar...å, det ska bli härligt att sätta igång med den!